The main purpose of this qualitative study was to describe clients? descriptions of the professional role case manager and how it relates to the job description provided from a project in which both case managers and clients were participating. Both what case managers do and are expected to do were explored. The project involved case management in the purpose to strengthen and enhance the care and quality of life for clients who are dually diagnosed. Interviews were conducted with five clients and the result was analyzed with theoretical concepts from role theory.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av att bedöma klienters körförmåga - ur arbetsterapeuters perspektiv. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter verksamma vid sjukhus i Norrbottens län. Resultatet har i förhållande till studiens syfte identifierat arbetsterapeuternas erfarenhet av att tillämpa instrument, informera samt delge resultat av körförmågebedömningar. Studien bidrar även med arbetsterapeuternas erfarenhet av ökat behov för vidareutveckling inom det aktuella ämnet. I diskussionen lyfts vikten av information fram och på vilket sätt den framhålls till klienterna.

Revisorer upprätthåller en viktig funktion som oberoende partisk bedömare av företags information som regleras genom lagar och förordningar. Revisorns huvudsakliga uppgift kan beskrivas att fungera som en kvalitetssäkrande länk mellan redovisningsskyldiga och redovisningsberättigade. Med hjälp av revision kan information som redovisningsskyldiga lämnar ut erhålla en ökad trovärdighet för de redovisningsberättigade närmare bestämt intressenterna kopplade till informationen. Revisorers tillvägagångssätt för att genomföra denna kvalitetssäkring kan variera och har debatterats. Ett inslag är att revisorer varit en del av problematiken till följ av kriser och krascher på grund av att dom torde ha upptäckt felaktigheter och rapporterat detta som i sin tur kunde ha varit förebyggande för incidenterna.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av hur miljön påverkar aktivitet och delaktighet i rehabiliteringen för personer med stroke. Inklusionskriterierna för deltagarna var legitimerade arbetsterapeuter, med minst ett års erfarenhet av rehabilitering för personer med stroke. Verksamma i norra Sverige inom hemrehabilitering i primärvården eller slutenvård. Nio arbetsterapeuter i deltog i studien. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide.

Denna intervjustudie undersöker klienters och terapeuters upplevelse, tankar om och värdering av relationens betydelse i symboldrama. Informanterna är fyra matchade par i symboldramaterapier, fyra klienter och fyra terapeuter. Intervjumaterialet är transkriberat och analyserat med hjälp av fenomenografisk metod. Samtliga informanter var nöjda med terapierna och med utfallet av dem. Terapeuter som tydligt förmedlade värme, empati och ?compassion? till sina klienter fick snabbare behandlingsframgångar.

Sammanfattning Fridvall, Maria (2010) ADHD i grundskolan Fem klienters berättelser om sin skoltid Denna studier handlar om fem klienters upplevelser av sin egen tid i grundskolan. Gemensamt för intervjupersonerna är att de har fått diagnosen ADHD och att de, under intervjutillfället, befanns sig inom Kriminalvårdens regi, de var placerade på en anstalt. Studient undersök hur skolgången har upplevts av några unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar som de har upplevt som positiva respektive negativa. Syftet med denna undersökning är, att utifrån några klienters egna berättelser om sin skolgång, försöka finna gemensamma drag, gemensamma mönster som vi pedagoger kan lära oss av och utveckla i vår egen undervisning och vårt eget bemötande av våra elever med diagnosen ADHD. Den första delen av uppsatsen består av en kunskapsgenomgång om diagnosen ADHD samt en metoddel. I den andra delen av uppsatsen redovisas resultat/analysen samt sammanfattning/diskussion. Metoden jag valt att arbeta efter är en delad förståelse-modell, med inriktning mot den narrativa intervjumetoden. Jag har valt att undersöka hur skolgången har upplevts av unga män med kriminell belastning och en ADHD-diagnos samt vilka faktorer, företeelser och handlingar inom skolan som upplevts som positivt/negativt.

Arbetsterapeuter som leder gruppterapier måste ha goda kunskaper om gruppteorier, hur aktivitet kan användas i grupp samt de faktorer som gör terapin effektiv. De måste ta hänsyn till vilka faktorer klienterna värdesätter för att terapin ska uppfylla klienternas behov och därmed bidra till en positiv förändring i deras dagliga liv. Syftet är därför att, genom en litteraturstudie, beskriva vad arbetsterapi i grupp innebär för vuxna personer inom den psykiatriska vården, utifrån klienters och arbetsterapeuters perspektiv. Studien påvisar att både arbetsterapeuter och klienter anser gruppterapi som en framgångsrik behandlingsform. De har liknande syn på vilka faktorer som är effektiva med gruppterapi, men från olika perspektiv.

Denna rapport behandlar den process som utförts för att ta fram korrekta ritningar över VAledningar, teknisk beskrivning och mängdförteckning samt de olika problem som stötts på under arbetets gång..

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters arbete med fritidsaktiviteter vid rehabilitering av äldre. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter verksamma inom distriktsarbetsterapi eller daglig verksamhet. Arbetsterapeuterna hade 5 till 38 års yrkeserfarenhet. Intervjuer analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Analys av data resulterade i tre kategorier: ?Ramar och regler vid arbete med fritidsaktiviteter; Strategier för att möjliggöra klienters deltagande i fritidsaktiviteter; Arbetsterapeuters tankar om fritidsaktiviteter?.

Mot bakgrund av ett ökat medvetande och ett större fokus på jämställdhetsfrågor i Piteå kommun de senaste åren, syftar denna kandidatuppsats till att se huruvida socialsekreterare som arbetar med handläggning av ekonomiskt bistånd konstruerar och formulerar könsstereotypa och könsnormativa förställningar om, och framställningar av, klienter. Undersökningen genomförs genom att, med utgångspunkt i socialkonstruktivismen, studera heltidsanställda socialsekreterares avslutade klientjournaler. Journalerna analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys, med inslag av textanalys med fokus på kön och kvantitativ textanalys. Genom riktade frågor samt ett öppet studerande av datamaterialet framkommer att det råder vissa skillnader mellan manliga och kvinnliga klienters journaler. Det skrivs totalt sett mer i kvinnliga klienters journaler, särskilt kring områdena Familj/Boende och Hälsa, medan det skrivs något mer kring Arbete/Sysselsättning och Ekonomi i de manliga klienternas journaler.

ag har studerat och undersökt de problem som uppkommer när företag ska minska sina lager. Jag har koncentrerat mig på företag som har tillverkning och inköp mot lager.Jag har undersökt de i litteraturen beskrivna problemen och sedan jämfört några av dem mot en fallstudie på ett företag som motsvarar ovanstående beskrivning.Det finns många olika sorters lager, vilket har lett till att denna rapports tyngdpunkt ligger på hur företagens färdigvarulager kan minimeras.De första fem kapitlen är en inledning och beskrivning av lagerproblematiken och de ligger till grund för mina problemställningar i kapitel 6. Sedan följer en beskrivning av genomförandet av min fallstudie hos Fiskars Sverige AB..

Titeln på denna uppsats är "Beskrivning av tok pisin". Och det är också vad uppsatsen avser att vara, en sammanfattande beskrivning, på svenska, av språket tok pisin, översiktlig och klar utan att för den skull försaka den lingvistiska korrektheten. Texten vänder sig naturligtvis i första hand till den som har en viss skolning i allmän språkvetenskap, men det är min förhoppning att även en lekman som läser uppsatsen ska få en viss behållning av den..

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som intervention för klienter. För att studera detta intervjuades sex arbetsterapeuter verksamma inom kommun och landsting i norra Sverige, med erfarenhet av att använda kreativa aktiviteter som åtgärder tillsammans med klienter. I denna kvalitativa studie valdes innehållsanalys som metod för att analysera data som framkom ur intervjuer. Analys av data resulterade i fyra kategorier: ?Åtgärd för identifikation av klienters resurser och begränsningar?, Kreativa aktiviteter som åtgärd i grupp?, ?Att sätta mål med kreativa aktiviteter som åtgärd?, ?Att använda kreativa aktiviteter som åtgärd för motivation och engagemang? som på skilda sätt bidrar till ökad förståelse om arbetsterapeuters egna erfarenheter av att använda kreativa aktiviteter som åtgärd.

Syfte och frågeställningarSyftet med den här studien var att ta reda på hur privata kostrådgivare upplevde sin roll i arbetet med att förändra kostvanor hos klienter med typ-2 diabetes. Vidare syftade studien till att ta reda på hur privata kostrådgivare motiverade dessa klienter till beteendeförändringar.- Hur uppfattar privata kostrådgivare sin betydelse i arbetet med beteendeförändringar hos klienter med typ-2 diabetes? - Hur motiverar privata kostrådgivare sina klienter med typ-2 diabetes till beteendeförändringar? MetodKvalitativ forskning samt semistrukturerade intervjuer valdes för den här studien. Informanterna var fyra kostrådgivare som arbetade inom privata sektorn i Stockholm. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades både deduktivt och induktivt genom kvalitativ innehållsanalys.ResultatResultatet visade att kostrådgivarna uppfattade sig som mycket betydelsefulla för sina klienters livsstilsförändring.

SammanfattningSyftet med denna kvalitativa studie är att undersöka klienters erfarenheter av två former av missbruksvård. De undersökta verksamheterna är Alkohol- och narkotikagruppen, vilket är en öppenvårdsverksamhet i Lindesberg, samt Stiftelsen Bergslagsgårdar i Örebro, som bland annat arbetar med familjehemsvård för vuxna.Intervjuer har utförts med åtta klienter mellan 25 till 58 år, varav fyra berördes från varje verksamhet. Den kontextuella missbruksbakgrunden var varierad.Den semistrukturerade intervjuguiden har utformats utifrån studiens syfte, frågeställningar och tolkningsram. De teoretiska utgångspunkter som tillämpats är identitet, social värld samt copingstrategier. Tidigare forskning har studerats inom missbruksvård, motivation, tvång och frivillighet samt vilka nyckelingredienserna är för en lyckad missbruksvård. Resultat och analys har uppdelats i tre teman: 1)      Synpunkter på vården,2)      Upprätthållande av missbruksfrihet3)      Social tillhörighet och förändring. Resultatet indikerar en genomgående positiv inställning hos klienterna till vårdformerna och att motivationen är viktig för resultatet av vården.